Bussresan

Det var på bussen med samma folk som var dag

Sprakade I högtalarna och chauffören sa:

God morgon mitt herrskap hur står det till?

Ni är välkommna fram och säga vad ni vill

Bussen skakade det blev tyst en minut

Folket såg sig om sen reste sig någon tillslut

Fram steg en flicka på 20 år sådär

Log sakta å sa:

Låt mig säga som det är, det e skit med allt

När jag vaknar på mornarna så är allt så kallt

Och slår jag på TVn för att roa mig en stund

Får jag kämpa länge för att hålla spyan kvar I min mun

Flickan gick och satte sig allt blev tyst igen

Fram steg en herre och buga sig

Han talade sakta med klar och saklig röst

Och sa till folket:

Om det kan vara någon tröst I all misär

Så måste vi lära oss att leva me de här

För utan jobb och pengar måste alla hjälpa till

Att riva dom murar som får oss att sitta still

Bussen kokade alla ville säga sitt

Någon tog micken och sa mitt namn är papa pitt

Jag vill säga som det är

Att leva nu och här

Är inte alltid så lätt

Så nu kliver vi av

Tar ledigt idag

En picknick på djurgårdsslänt

Med bröd och vin

Låt oss fira dagen den är ju så fin

Ska vi riva murar så låt oss börja här

Ta varandra I handen och sjung så här:

Vi har tröttnat på att jobba på att slita, sitta still

Från och med idag så gör vi allt som vi

Gör vi allt som vi, gör vi allt som vi vill