Calle Schewens Vals

I Roslagens famn på den blommande ö,

där vågorna kluckar mot strand,

och vassarna vagga och nyslaget hö,

det doftar emot mig ibland.

Där sitter jag uti bersån på en bänk

och tittar på tärnor och mås,

som störta mot fjärden i glitter och stänk

på jakt efter födan gunås.

Själv blandar jag fredligt mitt kaffe med kron

till angenäm styrka och smak

och lyssnar till dragspelets lockande ton,

som hörs från mitt stugugemak.

Jag är som en pojke, fast farfar jag är,

ja rospiggen spritter i mig!

Det blir bara värre med åren det där

med dans och med jäntornas blig.

Men hej, alla vänner som gästa min ö,

jag är både nykter och klok.

När morgonen gryr skall jag volma mitt hö

och vittja tvåhundrade krok.

Fördöme dig, skymning, och drag nu din kos.

Det brinner i martallens topp!

Här dansar Calle Schewen

med Roslagens ros,

han dansar till solen går opp!