Sordin

Vaknar upp mitt i nåt slags liv

En till dag när allt står still

Ingen vet alls hur jag har det

Livet är konstigt nu

Hösten tar aldrig slut

Vädret är int som förut

Hur har jag hållt mig vid liv så här länge

Sordin över Gullmarsplan

Jag måst fara iväg igen

Den ständiga upprepningen

Jag är i mitt nya hem

Här är jag i nya händer

Nån hänger där på min vägg

Men det är nog ingen jag känner

Min bordsgranne vem är hon

De säger hon bott här hela tiden

Mitt minne förändras jämt

Och jag ser framför mig sämre tider

Du känner av vad jag genomlider

Ingen vet alls hur jag har det

Livet är konstigt nu

Minns inget av det som hände

Ska nog int fråga idag

Hur har jag hållt mig vid liv så här länge

Jag tror jag kan dö nu

Jag stannar här i min säng

Snart hittar dom mig igen

En ensam promenad

På den stigen

Som är osynlig

För alla andra liven

Där finns inte ens ett djur

Där finns bara jag

Det är ingen mardröm

När jag vaknar är jag

Fortfarande där

Fortfarande kvar

Ingen vet alls hur jag har det

Livet är konstigt nu

Prästen var här på besök

Ingen annan vågar sig hit

Hur har jag hållt mig vid liv så här länge

Du har bättre koll än jag

När själen flyger ut

Vakar du i min sal