Odessa

Jag gr dom hr gatorna p dagarna

Jag gr dom p ntterna ibland

Min lgenhet r som en cell

i ett fngelse i ett frmmande land

Alla jag knde

allt jag kunde ta p glider undan

Jag r rdd att dras in i mrkret

fr gott

Jag sitter i stolen

Jag drmmer, jag blundar

Folk p gatorna ser ut som robotar

Deras gon r alldeles dda

Dom har munnar som fiskar

Fr bleka och fr kalla fr att blda

Det fanns fruar, det fanns barn

det fanns berg att ta sig ver

Dom r p sina hll nu och dom har

vad dom har och behver

Dom sger att den gamle mannen som bor

i huset dr snart r helt begravd

under travar av tidningar, travar av bcker

och saker han har

Han bara sitter dr inne

slpper aldrig in nn

Jag gr frbi, det r inte svrt fr mig

att man kan bli sn

Du nr en punkt dr inget tycks

betyda nnting lngre

Allt slcks ner och cirkeln runt dig sjlv

blir allt trngre

Om ntterna kommer dom ensamma

och vldsamma ut

Ngra hamnar i nn annans sng

fr en natt, andra p en sjukhusakut

Hromnatten gick jag frbi en fotoaffr

Rutan var krossad

det lg ngra kameror kvar

Jag tog en Nikon och sen stod jag

dr ett tag, men inte en mnniska kom

bara ett frlskat par

Dom gav mig ett leende

Son tog jag ngra bilder av mig sjlv

i spegeln i hallen och satte in dom p

match.com nsta kvll

Fick svar frn Elena i Odessa

Hennes far var stridsflygare

gick ner i en sj utanfr Poltava

Hennes pojkvn slog henne

Hon ville ha familj, man och barn

Hon bor med sin mor vid Svarta Havet

Hon ser levande ut

hon r vacker och glad

Hon vill ngonting

Jag har aldrig varit dr

Jag kan ge henne vad hon vill ha