Vinterland

Nu biter frosten igen och parkerna brinner som eld

Och himlen över Västerbron är gaslåge blå nu ikväll

Jag ser ut över stan du är där nånstans

Ensam eller kanske i en annan mans famn

Ett hår som kastar till i vimlet utanför en affär

Jag har sett det några gånger nu men du är inte där

En doft går genom rummet en röst i en biosalong

Ett brev som aldrig kommer en radio en sång

Jag längtar inte längre efter att ha dej här men jag saknar dig

Som om min själ har gått ifrån mej för att vara hos dej så saknarjag dej

Jag önskar att jag aldrig hade träffat dej där

Såna som vi vet nog inte vad kärlek är men jag saknar dej

Nu lyfter dom båtarna ur kanalen, snart fryser fjärden till is

Snart sjunker dom här tonerna och taket ner i ett råkallt dis

Folk därute bryter upp och flyttar in från småstäder,

skogar från tristessens vinande vind

Vi tar oss fram så gott vi kan mellan dröm ochverklighet

Vi blir vad vi väljer vi blir vår ensamhet

Jag längtar inte längre efter att ha dej här men jag saknar dig

Som om min själ har gått ifrån mej för att vara hos dej så saknarjag dej

Jag önskar att jag aldrig hade träffat dej där

Såna som vi vet nog inte vad kärlek är men jag saknar dej

Den här kärleken hänger kvar som en hemlös hänger kvar i en bar

Stolarna på bordet, alla har gått

Han sitter där han sitter som om han inget förstått

Som om min själ har gått ifrån mej för att vara hos dej såsaknar jag dej

Vid ett middagsbord bland folk i en tunnelbanevagn då saknar jagdej

Som vintern saknar våren som den kloke saknar dåren

som en salva över såren som herden saknar fåren saknar jag dej

När jag känner doften av äpplena på Södermalmstorg

När jag tyngs ner av en bröda pressas av en sorg

som viskar i mitt öra att jag varken kan eller vill

älska igen, att min kärlek inte räcker till

Att jag är död för livet att det är över och förbi

När jag inte hittar någonting som jag finner nån glädje i dåsaknar jag dej