Livets Dystra Gång

Oktober

Klockan ställs snart om till vintertid

Och I mitt huvud är det krig

Går ingenstans utan min kniv

Och själen min känns tom på liv

Höstlöven faller idag

Och likaså gör jag

Januari

Det är ett nytt år

Vill inte veta hur jag mår

Minns ingenting från igår

Och dagens ångest är så svår

Timmarna bara går

Men tiden tycks inte läka mina sår

Snart är det åter vår

Men snön faller idag

Och likaså gör jag

Maj

Äntligen kan man gå ut

Men min kropp är helt slut

Tar mig en flaska själakrut

Och får stryk av en snut

De kallar mig sup-ut

Men vem kan leva med en ångest så akut?

Pollen faller idag

Och likaså gör jag

Juli

Nu kan man försöka leva

Ljusa nätter och många fester

Men mina drömmar har blivit så skeva

Och det känns som jag lever på rester

Av mitt förra liv, och det är ett stort kliv

Att ta makten över psykets strid

Försöker vara positiv, finna lite frid

Kanske hitta lite tröst

Men jag känner en stor klump I mitt bröst

När jag förstår att det snart igen är höst

Sommarregnet faller idag

Och likaså gör jag

Oktober igen

Jag välkomnar den mörkaste höst jag skådat

Nu är mitt skal allt för skadat

Och mitt psyke - allt för plågat

Möter tankar jag känner igen allt för väl

Vill inte längre leva som en träl

För politiker och polisbefäl

Jag tror jag frusit ihjäl

Ni har träffat min akilleshäl

Det är nog dags att ta mitt farväl

Höstens sista löv har fallit idag

Och likaså har jag