Guldet Blev Till Sand

Guldet Blev Till Sand

Är det Arvids klocka?

Han kom med mig

när jag drog bort den våren

som en hund följde han mig tätt i spåren

jag var glad åt hans sällskap

när jag sökte guldets land,

men Kristina,

guldet blev till sand

Vi slet ont

ja, allt gott fick vi försaka

Ofta grät han och bad,

ta mig tillbaka

Men jag vägrade alltid,

fast jag tvekade ibland

Ååå Kristina,

Guldet blev till sand

Han som var min kamrat

han trodde mitt ord

fast jag redan då

såg att längst denna väg

fanns knappast det jag ville nå

över prärien kom vi till en öken

vi gick vilse och började se spöken

man hör vatten som pålar

när ens huvud står i brand

Ååå Kristina,

Guldet blev till sand

Jag som var hans kamrat

jag tog honom över land och hav

öken vinden har höjt

ett täcke över hans tysta grav

Ur en stinkande källa

drack han vatten, han blev sjuk

och gick bort från mig den natten

när hans blick hade slocknat

då blev klockan ur hans hand

Ååå Kristina,

Guldet blev till sand

Ååå Kristina,

Guldet blev till sand