Höstkänning

Vind och vättar tassar tätt omkring mej

Skuggor smyger längs en esplanad

Ny för en som söker ro för sin grej

Över stopen, över bokens blad

Än en gång, i regnet, får jag se dej

Lösas upp i vimlet - som en fe

Skymningsdofter glömda vill du ge mej

Och allt gott vår jord har kvar att ge

Motorvägen dunkar i mitt öra

Skalda skira sånger ska man göra

Vid de vilda gräsen, under träden

Som ännu får liv av moder jord

Svep din gamla duffel tätt omkring dej

Minns en fläkt av ljung och ljumma bad

Men nog finns det också här nånting, säj

Som har blommat i din döda stad

Ljuset flyr och natten kommer till oss

Skymda världar som har trängt sej på

Dämpar oss en tid och vad dom vill oss

Ska vi nog så småningom förstå

Kampen står i dej i samma veva

Andra slåss för rätten att få leva

I sitt land och så den gula säden

Som ännu ger liv åt moder jord

Fly i natten, lyktans ljus förför dej

Och vår tids sirener har förstått

Att du också dras till ljud som stör dej

Och förnekar livet som du fått

Men en tanklös min, ett antytt smicker

Splittrar dej och mej åt tusen håll

Eller är det vinet som vi dricker

Bubblan steg och sprack, godnatt mitt troll

Du kan få min glömda sång att gråta

Du kan få min döda sträng att låta

Längs den långa, mödosamma vägen

Som är kvar att gå på moder jord