Min Nye Magister

Du talar om förtrycket

Men du själv är så auktoritär

När du mästrar mej med ett nyligen väckt intellekt

När Torbjörn gjorde rycket

Och vinden blev reaktionär

Skildes vän efter vän med sekt efter sekt

Vi stod med knutna nävar

När döden var ond och bråd

I jeans och rock från nån gammal camp uniform

Nu står jag vill och naken

Utan en röd liten tråd

I sol och stiltje, regn och blåst och snö och storm

Och allt som händer lär mej något, tänker jag så kavat

När jag är ensam med mej själv och goofar i min lya

Nog måste vi väl riva ner det gamla, käre kamrat

Så att det blir plats att börja bygga upp det nya

Du kan en massa dogmer

Och parollen i din musik

Är så fenomenalt radikalt svart eller vit

Du ger en briljant förklaring

På historiens dialektik

Med ett vokabulär som går hem i systemets elit

Och du säjer att mina sånger

Saknar en rak analys

Och bannar mej för bristen på alternativ

När jag är stäckt av ånger

Och känner mej knäckt och konfys

Är du så klok och fördomsfri och progressiv

Men allt som händer lär mej något, tänker jag så kavat

När jag blir helt privat och repar mod i min lya

Nog måste vi väl riva ner det gamla, käre kamrat

För att få en chans att börja bygga upp det nya

Du kan varenda lösning

Du vet varenda svar

Och talar om dej själv som den sanne marxisten

Du låter lika säker

Som en gång gamle far

Och lika rigid som min gamle magister

Du står där med din fana

Som en pater med sin stav

Och mässar för en församling som redan är frälst

- Tillsammans får vi styrka

Bakom appeller och krav

Men det begriper vilken profitör som helst

För allt som hänt har lärt dom något, eller hur kamrat

Men när jag lämnat tanken och lugnet i min lya

Är jag dubbelt tom och tyst och vilsen i kvadrat

För skiten sitter lika hårt under kläder som är nya