Maskrosbarn

Första versen:

Jag har gjort mitt bästa för att va en optimist

receptet för en lösning smakar sämre med en kompromiss

får ett test och leva men ingen vill gå fri

ta chansen låt en minnesbeta ge mig min giljotin

fokuserad som fan så fumlar jag ändå

ni vill inte bestiga bergen då blir kullarna för små

vaken många nätter grubbla på mitt skivkontrakt

i mitten av en röra när jag rullat upp med weed och hasch

brinnande penna glöd i blicken slug och målmedveten

nu nämner jag inga namn men nån har skjutit fågel fenix

ett skådespel av vänner inget annat åter skildras

är stenen för tung är det bäst du låter den ligga

nån dag i tiden kommer allt vända med vinden

man kämpar för brons och för guld men det är ingen här som vill kämpa för silver

hämta andan kom hit och samla ditt mod

styr du i orkestern eller sitter du tyst på andra fiol

Refräng:

Faller jag faller jag inte mycket att göra åt

min fjäder i vinden har äntligen lyckats landa

faller jag faller jag inte mycket att göra åt

för min fjäder i vinden har äntligen lyckats landa.

Vers 2:

Släpp era pennor tiden är slut

för många lösa ändar i samma säck har nu gjort att det blivit en knut

när livet är slut plockar du taggar ur såren

och frågar dig själv varför blåser min flagga på månen

står där i lappade byxor och lagade skor

en av dom här regninga dagarna kommer jag ha fått nog

och kom hit för skörden planterar en värld av ett frö

en maskros vid kanten av motorvägen som vägrar att dö

gödde min kära demon så släppte jag ut den

fast jag vet att kaptenen ska följa med skeppet ner till djupet

slut slut sluta va tills sluten är och skjuter vilt

så får en en önskan går sen för långt och önskar tusen till

så lyssna till gatan och skåda när tysta män gapar där

är jag den enda som hittat vägen till krysset på kartan

jag dör och lämnar ett block fyllt av mina fria sånger

satte kniven i min rygg såg på när du fick vrida om den.

Refräng:

Faller jag faller jag inte mycket att göra åt

min fjäder i vinden har äntligen lyckats landa

faller jag faller jag inte mycket att göra åt

för min fjäder i vinden har äntligen lyckats landa.

Vers 3:

Mitt bokslut börjar med att höja med

är förföljd av med nöjda leende fördömmer dom jag lever med

vill sova bort mina drömmar vaknar och somnar

tar dagen som kommer som dagen är kommen (vardagsångest!)

det är okej att vara här men inte leva

vi faller och landar i gravar grävda utav silverskedar

du tror nog mitt fat är inget jag släpper ifrån mig

hungrig till och med den dag jag sitter där mätt och belåten

den här pyramiden är byggd av mig och bara mig

vi brukade va vänner nu när vi möts säger vi bara hej

mitt engagemang som vandrade fram med heder

samma mannar kommer nu att skilja agnarna från vetet

lär mig svaren slutar kolla på frågorna

mitt i stormens öga där jag gjuter olja på vågorna

så glöm allt för kung är min riktiga titel

drar ett streck över allt sätter punkt i sista kapitlet.

Refräng:

Faller jag faller jag inte mycket att göra åt

min fjäder i vinden har äntligen lyckats landa

faller jag faller jag inte mycket att göra åt

för min fjäder i vinden har äntligen lyckats landa.